Höga skatter förstör ekonomin

Tänk dig en snickare och en målare. Målaren behöver bygga om sitt hus och

snickaren måste måla sitt hus. Visst vore det smart om de gjorde varandras

arbete?

Men folkhemmet Sverige fungerar inte lika smart. Många gånger hindras

målaren och snickaren från att ta del av varandras förmågor. Förklaringen

heter skatter.

När snickaren med sin hårt beskattade lön vill anlita en målare kostar det

honom ungefär 700 kronor att ge målaren 100 kronor i handen. P.g.a.

inkomstskatter kostar tjänsten mycket mer än vad köparen och säljaren

tillsammans kommer överens om. Självklart minskar då efterfrågan på målarens

arbete, trots att många egentligen vill ha hans tjänster.

Då snickaren p.g.a. skatterna inte anser att målarens arbete är värt sitt

pris kanske han målar om huset själv, medan målaren finner det billigare att

bygga om huset på egen hand.

Fenomenet kallas för skattekil - skatterna slår in en kil mellan tillgång

och efterfrågan, vilket hindrar att varor och tjänster utbyts. Detta förstör

samhällsekonomin.

Självklart leder skatterna till arbetslöshet. Varken snickaren eller målaren

har råd att anlita varandra och måste gå omkring arbetslösa, trots att de

behöver varandra.

Då målaren är bäst på att måla medan snickaren är bäst på att snickra görs

inte arbetet lika snyggt när målaren tvingas leka snickare och snickaren

måste leka målare. Inkomstskatterna minskar således också produktiviteten.

Men det är inte bara produktionen som försämras, nej även inkomsterna till

staten minskar. Då både målaren och snickaren går arbetslösa finns inga

tjänster att beskatta, därför minskar även statens intäkter. Vem vet, kanske

måste hantverkarna söka a-kassa, vilket givetvis ökar statens utgifter. Att

inkomstskatterna även ökar mängden svartarbete torde vara självklart.

Höga skattesatser kan således innebära minskade intäkter till staten, p.g.a.

reducerad skattebas, lägre produktivitet och högre arbetslöshet.

Avslutningsvis poängterar Skrattmasen att skattekilar särskilt missgynnar de

lägre skikten i samhället. Då allting blir dyrare har bara de allra rikaste

råd att konsumera.

När Skrattmasen och hans heltidsarbetande föräldrar behövde måla om huset

gjordes detta på egen hand, alltmedan det finns målare som går på a-kassa.

Inte ens ett besuttet borgarslyngel som Skrattmasen har råd med de absurda

inkomstskatterna folkhemmet belastar oss med.